Tag Archives: filosofi

Monsteret afslører en sprække i tingenes orden

Det ville være passende hvis begrebet monster selv var monstrøst; dunkelt i sin kerne, flydende i kanterne og svært at få greb om. Spørgsmålet er om vi kan sætte monstret på begreb uden at slå det ihjel i forsøget. Her drejer det sig ikke om et bestemt monster i dets individuelle gru, men om hvorvidt det er muligt at sige noget generelt om det monstrøse som sådan, og hvilke situationer det kan kaste lys over…

Boethius de Dacia: Betegnelsesmåder

Klassiker. Boethius de Dacia: Betegnelsesmåder. Oversat og med introduktion af Hanne Roer…

Introduktion – Doxologi

Introduktion Introduktionen till boken “Doxologi – en essä om kunskap“, Mats Rosengren, Retorikförlaget 2008, s. 9-15. Bibliografisk Författare: Mats Rosengren är professor i retorik vid Uppsala universitet. Prolog – för doxologin När man som läsare ger sig in i en filosofisk studie av den kunskap vi människor producerar och traderar väntar man sig kanske att…

Inledning – Lindhardts Retorik

Introduktion Inledningen till  “Retorik“, Jan Lindhardt, övers José Luis Ramírez, 2:a utg., Retorikförlaget 2009, s. 7-10. Bibliografisk Författare: Jan Lindhardt, (1954-2012) bisp och professor  i retorik vid Köpenhamns Universitet. Förord – Retorik Författarens förord Retorik är vetenskapen om eller konsten att tala väl (scientia/ars bene dicendi). Så lyder den antika definitionen. På danska använder man…

Det gamle evangelium

Artikkelen forsøker å vise hvordan en retorisk sjangeranalyse kan kaste lys over Jostein Gaarders bestselgende ungdomsroman Sofies verden. Det teoretiske utgangspunktet er Lloyd F. Bitzers begrep om den retoriske situasjon, særlig slik det er blitt videreutviklet av Carolyn R. Miller i artikkelen ”Genre som sosial handling”. Hvordan kan vi snakke om en retorisk ­situasjon når vi har å gjøre med en skriftlig tekst? Og hvilke sjangerstrategier finner vi i en bok som på omslaget kaller seg ”en roman om filosofiens historie”?…

Doxa och den nya retorikens kunskapssyn

I denna artikel gör Mats Rosengren ett försök att bestämma det för retoriken helt centrala begreppet doxa – alltså de försanthållanden, trosföreställningar, fördomar, åsikter etc. som är de rådande inom en större eller mindre grupp människor. Utgångspunkten är retorikfilosofen Chaïm Perelman som mer än någon annan har visat hur retoriken också är en filosofi – men en filosofi som i motsats till den ­traditionella, rationalistiska filosofin är baserad på common sense. En filosofi som varken är evig eller absolut – men bunden till vår tid och värderingar.…