Maria Wolrath Söderberg

Aristoteles enthymem. Slutledningsformer eller meningsskapande p

Maria Wolrath Söderberg

Slutledningsformer eller meningsskapande processer? Aristoteles enthymem har ofta beskrivits som en syllogism som antingen saknar en premiss eller som bygger på det osäkra. Det är tolkningar som har växt fram i relief mot logiken och som får konsekvenser för vad vi ser och inte ser när vi studerar mänsklig kommunikation. I artikeln undersöks några sådan tolkningar av enthymemet. Dessa ställs sedan mot ett alternativt betraktelsesätt där enthymemet ses som en diskursiv process där talarens resonemang aktiverar lyssnarens meningsstrukturer så att det uppstår någon form av koherens.

Abstract

Title “Aristotle’s enthymeme: syllogisms or creative processes?”
Abstract The Enthymeme, which is a central concept in Aristotle’s rhetoric, is also one of his most debated notions. A majority of the interpretations proceed from Aristotle’s own words “the enthymeme is a kind of syllogism” and most of them understand the enthymeme as a reduced syllogism or a syllogism based on the plausible. In this article different views of the Aristotelian enthymeme are examined, and an alternative outlook inspired by Aristotle’s own examples, is put forward. This is a suggestion that takes into consideration the context dependence, the dialogical nature and the need for presence (in a Perelmanian sense), in human communication and construction of meaning. The enthymeme is here viewed as a discursive process in which the reasoning of the speaker connects with the listener’s structures of meaning. An important phenomenon in this process is the establishment of coherence.

Keywords

enthymeme, Aristotle, discursive process, coherence, topos.

Om artiklen

• Ingår i: Rhetorica Scandinavica nr 53 (2010)
• Abstract s 4 · Artikel s 36-66

Om Maria Wolrath Söderberg

Glem ikke:

Retorisk poetik kr. 199,00 Læg i vogn

[eBog] Retorik der flytter stemmer kr. 59,00 Læg i vogn